Abstract

Ungdomssubkulturer bemöts ofta med skepsis av sin samtid och många stämplas som kriminella och antiintellektuella. Inom flera forskningsområden, som t.ex. kulturstudier, sociologi och kulturhistoria, har det gjorts försök att förstå dessa subkulturer. Denna uppsats utgår från de texter som produceras inom subkulturer i ett försök att vidga förståelsen för ungdomssubkulturer. De subkulturer som undersöks är beatkulturen på 50-talet, den första vågen brittisk punk i slutet av 70-talet och hiphoppen under the golden age of rap mellan slutet av 80-talet till slutet av 90-talet. Med fokus på struktur och kontext gör denna undersökning en kritisk granskning av hur texterna tar upp klassproblematik, känslan av alienation och förhållande till hegemonin. Slutsatsen är att det i dessa texter visas prov på stor medvetenhet om klassproblematik och alienation och att subkulturerna är högst medvetna i sitt avståndstagande från hegemonin. Samtidigt har de ofta problem att se vissa strukturer som finns i samhället vilket gör det svårt för dem att slå sig fria från de grepp hegemonin har och upprätthåller istället de strukturer som de försöker bekämpa. Ungdomssubkulturerna misslyckas därför i sitt upprorsförsök mot hegemonin med att hitta lösningar på klassproblematiken som de upplever.

Nyckelord: Ungdomskulturer, Subkulturer, Cultural Studies, Klassproblematik, Hegemoni, Alienation, Poesi, Musik, Beat Generation, Punk, Hiphop, Rap, Allen Ginsberg, Sex Pistols, NWA, Howl, Anarchy in the UK, Straight outta Compton

Läs hela uppsatset här: LVC_c-uppsats_andre_e_karlsson